domenica 29 giugno 2014

Test biblich për Duminica 29 giugn 2014 [Proget Bibia piemontèisa]

La confession ëd Pé (Maté 16:13-20)

(13) Quand che Gesù a l’é rivà ant la region ëd Cesarea ‘d Flip, a l’ha ciamà ai sò dissèpoj:; “Chi è-lo ch’a diso ch’i son, mi, ‘l Fieul dl’òm?”.  (14) E a l’han rësponduje: “A-i é chi ch’a dis che ti ‘t ses Gioan Batista, chi Elia; d’àutri a diso ch’it ses Geremia, o un dij profeta”.  (15) E Chiel a-j dis: “E còsa ch’i dise vojàutri che mi i son?”. (16) Simon Pé a rispond: “Ti ‘t ses ël Crist, ël Fieul dël De viv”. (17) E Gesù a l’ha dije: “Ti ‘t ses beat, Simon, fieul ëd Giòna, përché nen la carn e ‘l sangh a l’han arvelate lòn, ma a l’é stàit mè Pare ch’a l’é ‘n cel! (18) E mi i ‘t diso che ti ‘t ses Pé, e an su sta pera i tireraj su mia Cesa, e le fòrse dl’infern a podran nen prevalèj an su chila. (19) I’t daraj le ciav dël Regn dij cej. Tut lòn ch’it l’avras gropà an sla tèra, a sarà gropà ‘dcò ant ël cel, e tut lòn ch’it l’avras dësgropà an sla tèra, a sarà dësgropà ‘dcò ant ij cej”. (20) Peuj Gesù a l’ha dàit ai sò dissépoj la proibission d’andé a dì an gir che Chiel a l’é ‘l Crist. [Tut ël capìtol 16 a l'é a costa liura provisòria].
La Cesa cristian-a as pogia an sul fondament dla confession ëd fej che l'apòstol Pé a fa a nòm ëd tùit ij dissépoj ëd Gesù, visadì che Gesù (Chiel e gnun d'àutri) a l'é 'l Mëssìa, ël Salvator dël mond. Quand peuj ch'ij minister christian as angagio a nunsié l'Evangeli, ël messagi dla salvëssa për fej ant l'euvra ëd Gesù Crist, tùit coj ch'a chërdo an chiel a son "desgropà" dij sò pecà e "gropà" për grassia a Nosgnos për semper.

venerdì 20 giugno 2014

Duminica 22 giugn 2014 - Prima duminica dòp la Trinità - Evangeli 'd Maté, cap. 10 (Progèt Bibia piemontèisa)

La mission dij dodes apòstoj

Gesù a l’ha ciamà sò dodes dissèpoj e a l’ha daje autorità dzora j’ëspìrit scaros parèj ch’a-j taparèisso e a varisso ògni sòrt ëd maladìe e ‘d magagne. Costi-sì a son ij nòm dij dodes apòstoj: ‘l prim a l’é Simon (ciamà ‘dcò Pe) e Andrea sò frel; Giaco fieul ëd Zebedé, e Gioan, sò frel; Flip e Bartromé; Tomà e Maté, col dël pedagi; Giaco, fieul d’Alfé, e Tadé. Simon ël zelòta e Giuda Iscàriot, col istèss ch’a l’ha peui tradilo. Gesù a l’ha mandà coj dodes e a l’ha daje coste instrussion: “Andé nen dai pagan, e intré nen ant le sità dij Samaritan. Andé pitòst da le fèje perdùe dël pòpol d’Israel. Quand ch’i andreve, prediché cost mëssagi: “Ël regn dël cel a l’é avzinasse”. Varì ij malavi, mondé ij lebros, arsussité ij mòrt, tapairé ij demòni. I l’eve arsèivulo a gràtis e delo a gràtis. Porté nen d’òr, d’argent o d’aram an vòste sënture. Porté nen ëd borse da viagi, ni ‘n cambi ‘d veste, ni ‘d sàndole, ni ‘d baston, përché coj ch’a travajo a merito soa provianda. Quand ch’intre ant una sità o un vilagi, anformeve prima chi ch’a l’é degn d’alogeve e sté ambelelà fin-a ch’i parte da col pòst. Quand ch’i intre ‘nt na ca, salutela. Se cola ca a n’é degna, che vòsta pas a ven-a an su chila; ma se an é nen degna, che vòsta pas a torna da vojàutri. E se queicadun av arseiv nen e a scota nen vòstre paròle, antramentre ch’i parte da cola ca o da cola sità, sopaté la pover da vòsti pé. Iv dijo an vrità, che coj dël pais ëd Sòdoma e Gomorra, ant ël Dì dël Giudissi a saran tratà con men rigor che cola sità.

La persecussion dij dissèpoj

Iv mando coma tanti agnej an mes ai luv; guardé donca d’esse prudent coma ‘d serp e nossent coma ‘d colombe. Pijé guarda dla gent përché av daran ant le man dij consèj e av faran stafilé ant soe sinagòghe. I sareve mnà dëdnans ai governator e ‘dcò dëdnans ai re për motiv ëd mi, coma ‘d testimoniansa për lor e për ij pagan. Quand, nopà, av pijeran për esse giudicà, sagrineve nen ëd lòn ch’i l’avreve da dì, përchè an col istèss moment De av darà le paròle giuste. Përchè i sareve nen vojàutri a parlé, ma a sarà l’Ëspìrit ëd vòst Pare ch’a parlarà an voi. Àor ël frel a darà sò frel a la mòrt, e ‘l pare soe masnà; e le masnà a-i daran contra ai sò pare e a soe mare, e a-j faran meuire.I sareve odià da tùit për motiv ëd mè nom; ma chionque a bugera nen fin-a la fin a sarà salv. Quand i sareve përseguità ant na sità, scapé ant n’àutra; in vrità iv lo dijo ch’a l’avreve nen finì ‘d travërsé tute le sità d’Israel, prima che ‘l Fieul dl’òm a sia vnù. Ël dissèpol a l’é nen pì grand [5] dël magister, ni ‘l servitor pì grand ëd sò padron. A basta al dissèpol d’esse parèj ‘d sò magister, e al servitor parèj ‘d sò padron. Se l’han ciamà ‘l pare dla famija ‘n Satanass tant pì a ciamran-ne parèj coj ëd soa ca?

Avèj tëmma 'd De, pa dl'òm

Avèj nen tëmma ‘d lor, përché a-i é gnente ‘d stërmà ch’a ven-a nen dësquatà, ni gnente ‘d segret ch’a ven-a pa a esse conossù. Lòn ch’iv dijo ant lë scur, dijlo al ciàir, e lòn ch’iv dijo ant l’orija, predichelo dai cuvert dle ca. Avèj nen tëmma ëd coj ch’a masso ‘l còrp m’ a peudo nen massé l’ànima. Avèj tëmma, pitòst, ëd Col ch’a peul mandé an perdission e l’ànima e ‘l còrp (campandje) al infern. As vend-lo nen doi passaròt për un sòld? E pura a-i n’a i é pa un ‘d lor ch’a casca ‘n tèra sensa la volontà ‘d vòst Pare. Fin-a ij cavèj ‘d vòsta testa a son tùit contà. Donca, avèj nen tëmma, vojàutri i l’eve pi ‘d valor che motobin ëd passaròt.
Chëcchessìa, antlora, ch’ am confess-rà dëdnans a la gent, i lo confess-raj ‘dcò dëdnans a mè Pare ch’a l’é an cel. Ma chëcchessìa ch’ am arnegh-rà dëdnans a la gent, i lo arnegh-raj ‘dcò dëdnans a mè Pare ch’a l’é an cel.

Nen la pas ma la spa

Chërde nen ch’i sìa vnù a porté la pas an sla tèra, i son nen vnù a porté la pas, ma la spa. Përché i son vnù a divide ‘l fieul da sò pare, la fija da soa mare, e la nòra da soa madòna, e ij nemis d’un òm a saran coj dl’istèssa soa ca. Col ch’a l’ha pì car sò pare o soa mare che mi, a l’é nen degn ëd mi, e col ch’a l’ha pì car sò fieul o soa fija che mi, a l’é nen degn ëd mi. E chëcchessia ch’a pija nen soa cros e ch’am sta nen dapress, a l’é nen degn ëd mi.Col ch’a trova soa vita a la perdrà, ma col ch’a l’avrà perdù soa vita për amor ëd mi, a tornerà a trovela. 

L'arcompensa

Col ch’av arsèiv, am arsèiv, e col ch’am arsèiv a ‘rsèiv col ch’a l’ha mandame. Col ch’a ‘rsèiv un profeta (pròpe) përché a l’é ‘n profeta, a ‘rseivrà l’arcompensa d’un profeta, e col ch’a ‘rsèiv n’òm giust (pròpe) përché a l’é n’òm giust, a ‘rseivrà l’arcompensa d’un òm giust. E chëcchessia a l’avrà dàit da bèive mach un bicer d’eva frësca a un ëd costi pcit përchè a l’é un ëd mè dissèpoj, iv dijo an vrità ch’a perdrà nen soa ‘rcompensa.

Maté 10:1-42 - Rispartission an vers

venerdì 13 giugno 2014

Duminica 15 Giugn 2014 - Dominica dla Santa Trinità

Costa sman-a iv presentoma ël cit (ma important) test bìblic dë sta duminica: ël Grand Mandà, ch'as trova a la fin dl'evangeli 'd Maté. As podria disse ch'a l'é 'dcò 'l fondament ëd l'euvra che nojàutri i foma ambelessì: fé conosse tut lòn che 'l Signor Gesù Crist a l'ha mostrane e ant la nòstra lenga! I giontoma sì 'dcò ël Salm 135 e vàire test litùrgich ch'a completan nòstra colession për ël servissi divin. Bon-a letura e meditassion!

Ël Grand Mandà

"Anlora j’undes dissépoj a son andass-ne an Galilea, an sù la montagna andoa Gesù a l’avìa comandaje ‘d portesse. Quand ch’a l’han vëddulo, a l’han a adoralo, ma quejdun ëd lor a l’era dobios. E Gesù, avzinandse, a l’ha dije: “A l'é stàit dàit a mi tùit ël podèj an cel e an sla tèra. Andé, donch, e fé ‘d dissèpoj ‘d tute le nassion, batiéje ant ël Nom dël Pare, e dël Fieul e dl’Ëspìrit Sant, e mostreje a scoté tut lòn ch’ i l’hai comandave. E arcordeve ch’i son sèmper con vojàutri fin-a ‘l compiment dij temp” (Maté 28:16-20).

Vardé ambelessì ël capìtol antregh - Vardé ambelessì na spiegassion an italian

Salm 135

Ël De gènit e ij de fàuss. Ël poeta a ansiga ‘l pòpol ëd De a laudé ‘l Signor përché Chiel a l’é ‘n De ch’as peul paragonesse a gnun d’àutri. De a l’é sovran an sùl mond e a fà ‘d cose maravijose për Israel.

(1) Laudé ‘l Signor! Laudé ‘l nòm dël Signor! Ufrì 'd làude, vojàutri servidor dël Signor (2) ch’i steve ant ël templ dël Signor, ant le cort dël templ ëd nòst De. (3) Laudé ‘l Signor, përché ‘l Signor a l’é bon! Canté ‘d làude a sò nòm, përché a l’é agreàbil. (4) Sensa dubi ‘l Signor a l’ha sernù Giacòb për sè medèsim, Israel për esse Soa proprietà particolar. (5) È, mi i sai che ‘l Signor a l’é grand e che nòst De a l’é pì grand che tùit ij de. (6) Chiel a fa tut lòn ch’a-j pias, an cel e an sla tèra, ant ij mar e ant le profondità dj’océan. (7) Chiel a fa che le nìvole as levo ai confìn dla tèra, a fa che la lòsna a compàgna la pieuva e a tira fòra ‘l vent dai Sò depòsit. (8) Chiel a l’ha frapà ij prim nà dl’Egit, comprèis òm e bestie. (9) A l’ha fàit d’euvre maravijose e d’assion èd giudissi antrames ti, ò Egìt, contra ‘l Faraon e ij sò servidor. (10) Chiel a l’ha butà ‘n dèsrota motobin ëd nemis e massà dij re potent - (11) Sihon, èl re dj’amorita e Og, èl re ‘d Basan e tùit ij regn ëd Canaan. (12) A l’ha dàit an ardità le Soe tère, com’ an ardità a Sò pòpol Israel (13) O Signor, Tò nòm a l’é pèr sèmper, Toa reputassion a resta ‘d generassion a generassion, (14) pèrché l’ Signor a dà a Sò pòpol l’arvangia e a l’ha compassion dij Sò servidor. (15) Ij boracio religios dij pòpol a son mach d’argent e d’òr: a l’han faje ‘d man dj’òm (16) A l’han la boca, ma a peudo nen parlé, a l’han dj’euj, ma a peudo nen vëdde.
(17) A l’han dj’orìje, ma a peudo nen sènte, sensa dubi a peudo nen fiatì. (18) Coj ch’a-j fan a faran l’istèssa fin, parèj coma coj ch’a-j fan fèj. (19) O famija d’Israel, laudé ‘l Signor! O famija d’Aaron, laudé ‘l Signor! (20) O famija ‘d Levi, laudé ‘l Signor! Vojàutri ch’i séguite ‘l Signor, laudé ‘l Signor!* (21) Ël Signor a merita la làude an Sion - chiel ch’a sta ‘d cà a Gerusalem.Laudé ‘l Signor!


Vàire test litùrgich

Sìmbol nissen-costantinopolitan

I chërdoma ant un sol De, Pare tut-potent, Creator dël cel e dla tèra, ëd tut lòn ch’as ved e ch’as peul nen vëdde.
I chërdoma ant un sol Signor Gesù Crist, unigènit Fieul ëd De, generà dal Pare prima ‘d tùit ij sècoj, lus da lus, De gènit da De gènit, generà nen fàit, dl’istèssa sostansa dël Pare. A l’é stàit Chiel ël mojen dla creassion ëd tute le còse Për nojàutri e për la nòstra salvëssa a l’é calà giù dal cel, a l’è fasse carn për ël mojen dl’Ëspìrit Sant e ‘d Marìa vèrgin; a l’é fasse òm e a l’é stàit butà ‘n cros për nojàutri ant ël temp ëd Pònsio Pilat; a l’ha patì; a l’é stàit sotrà e a l’é arsussità ël ters dì conforma le Scriture; a l’é montà su al cel andoa a l’é setasse a la drita ‘d De; a l’ha torna (na sconda vira) da vën-e an glòria për giudiché ij viv e ij mòrt, e sò regn a l’avrà mai na fin.
I chërdoma ant l’Ëspìrit sant, ël Signor, Col ch’a dà vita, Col ch’a l’é mandà dal Pare e dal Fieul; Col che, con ël Pare e con ël Fieul, a l’é adorà e glorificà; Col ch’a l’ha parlà për ël mojen dij profèta.
I chërdoma ant na sola Cesa, santa, catòlica (universal) e apostolica.
I confëssoma ‘n sol batèisim për la remission dij pecà.
I spetoma l’arsuression dij mòrt e la vita dël sécol ch’a vnirà. Amen.

Dle Confession ëd fej con espression bìbliche

1

I chërdoma an De ‘l Pare: da Chiel i l’oma la vita e l’esistensa.
I chërdoma an Gesù Crist, Sò Fieul, nòst ùnich Signor. An Chiel i l’oma ‘l përdon dij pecà e la vita eterna.
I chërdoma ant l’Ëspìrit Sant, Spìrit ëd vrità e d’amor. Chiel an trasforma tanme creature neuve.
I chërdoma ant la comunion ëd coj che ‘l Salvator a l’ha riscatà e ch’arsèiv për ël mojen da sòa Paròla ant la Cesa, dont Chiel a l’é ‘l sol Cap
I chërdoma ant la vënùa dël Regn ëd De e i spetoma, conforma Soa promëssa dij neuv cel e na neuva tèra, andoa a-i sarà la giustissia.

2.

I chërdoma che De a l’é spìrit. A venta che coj ch’a-j rendo l’adorassion, a l’adoro an ëspirit e an vrità. I chërdoma che De al l’é amor. Tùit coj ch’a l’han l’amor a son nà da De e a conòsso De. I chërdoma che Gesù a l’é la Paròla ‘d De. Nosgnor a l’ha dane la vita eterna e costa vita a l’é an sò Fieul. I chërdoma che i soma fieuj ‘d De e che De a l’ha dane Sò Spìrit. I chërdoma che, s’i confëssoma nòstri pecà, De a l’é fedel e giust e a-j përdonrà. I chërdoma che ‘l mond a passa con soa concupissensa, ma che chi ch’a fà ‘l volèj ‘d De a resta për sèmper.

sabato 7 giugno 2014

Duminica 8 giugn 2014 - Ël dì dla Pancòsta - Letura biblica - Progèt Bibia Piemontèisa

At dj'apòstoj 2:1-21

Rivà ch'a l'era 'l dì dla Pancòsta, a l'ero tùit ansema ant ël midem leu. A l'improvista a l'han sentù 'n son dal cel coma s'a fussa d'un vent ch'a bofava fòrt e a l'ha 'mpinì tuta la ca andoa ch'a l'ero setà. E a-i é comparì ëd lenghe coma 'd feu ch'a son spartisse ans ognidun ëd lor. E a son stàit tùit ampinì dë Spìrit Sant e a l’han comensà a parlé an lenghe forëstere, conforma che l’ Ëspìrit a-j fasìa parlé. An col period a-i era a Gerusalem motobin dj'ebreo ch'a-i s'antërtenisìo (për l'ocasion dla festa), gent divòta da tute le nassion ch'a-i è sota 'l cel. Quand a l'é fasse col son, motobin ëd gent a l'é assemblasse (dëdnans a la ca) e a l'ero tùit dëstornà për che ognidun a-j sentìa parlé an soa pròpria lenga. D'autut sbalordì, a disìo l'un con l'àutr: "Ma tuti sti-sì ch'a parlo, a son-ne pa dla Galilèa? Com va-lo donca che mincadun ëd nojàutri a-j sent parlé la lenga dël paìs doa ch’i soma nà?”. Parti, Medi, Elamiti, e nojàutri ch'a stoma ant la Mesopotamia, an Giudea e an Capadòcia, ant ël pais del Pont e ant la provinsa dl'Asia, an Frigia e an Panfìlia, an Egìt e ant ij quarté dla Libia, ch'a l'é davzin ëd Cirene, e nojàutri ch'i stoma a Roma? J’ebreo tantme ij prosélit, ij cretèis e j’àrabo, i-j sentoma parlé dle maravìje ‘d Nosgnor ognidun an nòstra lenga? A l'ero donca tùit dëstornà e a savio pì còsa pensesse d' lòn, e as disìo l'un con l'àutr: "Còsa veul-lo dì sòn?". Ma d'àutri, a-j sbefiavo e a disìo: "A l'é ch'a son pien ëd vin doss".

Ma Pè, an presentand-se ansema a j’óndes, a l’ha aussà la vos, e a l’ha dije: “Vojàutri gent ëd Giudèa e tuti coj ch’i seve a Gerusalem, scoté sossì e fé atension a mìe paròle. Malgré tut lòn ch’i pense, sti-sì a son nen cioch, perché a l’é mach neuv ore dla matin, ma a l’é lòn ch’a l’avia dit ël profeta Gioèl: ‘A-i rivrà ant ij dì darié - Nosgnor a dis - ch’i spantierà mè Spìrit an s’tuta la mia gent, e vòsti fieuj e vòste fije a profetisëran; vòsta gioventura a vëddrà ‘d vision e ij vòsti vej a sugnëran dij seugn. Ëdcò an sij mè servidor, sia òm che fomne, i spantieraj mè Spìrit, an coj dì là, e lor a profetisëran. E mi i farài ‘d còse maravijose dzor ant ël cel, e ‘d prodige an sla tèra giù-sì, ëd sangh e ‘d feu, e ‘n vapor ëd fum. Ël sol a sarà cambià an top, e la lun-a an sangh, dëdnans che col grand e glorios Dì dël Signor a ven-a. Anlora tùit coj ch’a invocran ël nòm dël Signor a saran salv’.

domenica 1 giugno 2014

L'evangèli ëd Duminica 1 giugn 2014 (Dominica ëd Pasqua ch'a fà set)

Gesù a prega për ij sò dissèpoj
(Evangeli 'd Gioann, capìtol 17)

Gesù a l’ha dit ste còse e peuj, an aussand j’euj al cel, a dis: “Pare, l’ora a l’é vnùa; glorifica tò Fieul, parèj che tò Fieul at daga glòria, pròpe coma ti t’l’has daje autorità an sl’umanità antrega, perch’ a daga vita eterna a tùit coj ch’ it l’has daje. Àor, costa-sì a l’é la vita eterna: ch’at conòsso coma ‘l sol e ver De, e ch’a conòsso Gesù Crist, col che Ti’ t’l’has mandà. Mi i l’hai date glòria an sla tèra: i l’hai compì ‘l travaj che ti ‘t m’avìes dàit da fé. Adèss, Pare, dame glòria an toa presensa, cola glòria che mi i l’avìa press ti prima ch’ël mond a fussa fàit.

I l’hai fàit conòsse tò Nom a j’òm che ti t’ l’has dame dal mond. A l’ero ij tò, e ti ‘t l’has damje, e lor a l’han scotà toa Paròla. Adèss a l’han capì che tut lòn ch’ it l’has dame a ven da ti përchè i l’hai daje le paròle che Ti t’l’has dame. Lor a l’han arseivuje e dabon a capisso che mi i son vnù da Ti e a chërdo ch’it l’has mandame. I prego për lor; i prego nen për ël mond, ma për coj che ti ‘t l’has dame, përchè a son ij tò. Tut lòn ch’a l’é mè, a l’é tò, e lòn ch’a l’é tò, a l’é mè, e lor a l’han dame glòria. Adèss i son pì nen ant ël mond, ma sti-sì a son ant ël mond, e mi i vad da Ti. Pare sant, guernje an tò Nom, coj, i diso, che ti ‘t l’has dame, parèj ch’i sio un coma nojàutri i soma un. Quand ch’i j’ero ansema lor (ant ël mond) i-j goernavo an tò Nom. I l’hai goernà coj ch’it l’has dame, e gnun ëd lor a l’é ‘ndàit perdù fòra ‘d col-là ch’a l’era destinà a perdse, parèj che la Scritura a podèissa esse compìa. Adèss, nopà, i ven-o da Ti, e i diso ste còse ant ël mond përchè mia goj a sia compìa an lor. I l’hai daje Toa Paròla e ‘l mond a l’ha avuje an ghignon përchè lor a son nen dël mond, pròpe coma mi i son nen dël mond. I prego nen che Ti i-j gave via dal mond, ma ch’it i-j ten-e lontan dal mal. Lor a son nen dël mond pròpe ‘mé mi i son nen dël mond. Ch’i sio dedicà a la vrità: Toa Paròla a l’é vrità. Tanme Ti ‘t l’has mandame, i l’hai mandà lor ant ël mond. E mi im dédico a lor [13], parèj che ‘dcò lor a sio dabon dedicà (a mi).

Àor i prego nen mach për lor, ma ‘dcò për coj ch’a chërdran an mi për ël mojen ëd soa paròla. përchè a sio tùit un, pròpe coma Ti, Pare, t’ses an mi e mi an Ti. I prego che lor a sio an nojàutri, përché ‘l mond a chërda che Ti ‘t l’has mandame I l’hai daje la gòria ch’it l’has dame përch’i sio un, tanme nojàutri i soma un - Mi an lor, e lor an mi - ch’a sìo un an manera completa, parèj che ‘l mond a conòssa che Ti ‘t l’has mandame e ch’it jë veule bin, tanme Ti ‘l l’has vorsùme bin.
.
Pare, mè desideri për coj ch’it l’has dame a l’é che andoa ch’i son mi, a sio ‘dcò lor, parèj che lor a vëddo mia glòria, cola ch’it l’has dame motobin anans la creassion dël mond. Pare giust, ël mond a l’ha nen conossute, ma mi i l’haj conossute, e sti-sì a l’han conossù ch’a l’é Ti ch’a l’ha mandame, e i l’hai faje conòsse Tò nòm, e i seguitraj a felo conòsse, perché l’amor ch’it l’has avù për mi a sia ‘nt lor e mi an lor.